Rensa hemma – och skapa utrymme för inre lugn

Reklamen på tv visar en ny, fantastisk kaffemaskin och plötsligt står den där, med mallig uppsyn, bredvid den gamla trotjänaren som numera bara tar upp plats på köksbänken. I kökslådan ligger smörknivar till förbannelse, eftersom du köpt nya när de gömt sig under högen av osthyvlar i samma låda. Linneskåpet står ständigt på glänt eftersom lakanen och handdukarna förökar sig i rasande takt, och du suckar högljutt varje gång du går förbi. Det är oftast lätt att skaffa saker, men kanske inte lika lätt at göra sig av med gamla. Det är där Susanne Rittedal Söderblom på Ordningsakademin kommer in i bilden.

– Andras röra och skräck är min passion! säger hon.

I ett stökigt hem får hjärnan svårt att processa alla sinnesintryck och kroppens kortisolnivåer kan öka. Det ”visuella oljudet” skapar stress och stjäl energi.

– Hjärnforskaren Katarina Gospic menar att ett sätt att stressa djur är att förstöra deras bon. Djuret kommer att ta hand om boet innan det tar hand om sina ungar. Det här är nedärvt hos oss, att vi vill ha ordning omkring oss. I tider av oro vill vi försöka kontrollera det vi kan kontrollera, säger Susanne Rittedal Söderblom.

De främsta anledningarna till att det blir stökigt hemma är att vi köper för mycket grejer och gör ogenomtänkta val kring var saker ska ha sin plats, menar hon.

– Det första steget när man ska organisera är att reducera saker – ta bort det du inte använder eller älskar.

Nästa steg är att arrangera sakerna på ett sätt som håller i längden. Bestäm hur stora kategorier du ska ha av saker och ting. Hur många lakan behöver du till hemmets fyra sängar? Ska du ha en låda med tröjor, eller två?

– När du har bestämt dig för vad som är rimligt kan du inte börja stoppa in tröjor i en tredje låda bara för att det råkar vara fullt i de andra två, säger hon och fortsätter:

Efter reklamen: Marie Kondo: 5 tips för ett glädjefyllt hem

– Lägg inte saker där de får plats utan där de hör hemma.

Till sist ska du njuta av vad du har skapat – och se till att underhålla det.

– Alla kan ha ett organiserat hem. Det handlar om att träna upp beslutsmuskeln och börja smått. Börja med en kökslåda eller lådan med skoputs. Kan du rensa bort något där?

De främsta anledningarna till att vi sparar saker är skuld och rädsla, menar Susanne. Skuld över att göra oss av med någonting som vi fått av någon annan. Rädsla över att vi slänger en sak som vi kanske kommer att behöva en vacker dag.

– Men du kan inte börja organisera utan att ha rensat först. Jag brukar likna det vi ett skjutpussel. Många har så fullt hemma att den där lilla tomma rutan i pusslet inte ens finns. När du tagit bort lite och skapat en lucka – då kan du börja flytta runt grejer och göra de genomtänkta valen.

– Och börjar du dra i en tråd där hemma, då rycker det i tio andra, fortsätter hon.

För att underhålla ordningen där hemma har Susanne alltid en ”utkorg” stående vid ytterdörren. Där samlar hon allt som hon känner sig klar med och kan tänka sig att skänka vidare.

– Man har ofta strategier för hur saker ska komma in i ett hem, men sällan strategier för hur det ska lämna, säger hon.

Ett annat enkelt tips att tillämpa i vardagen handlar om tid:

– Tar något mindre än två minuter – gör det på en gång!

Psykologen: Därför är det svårt att slänga

Studentmössan är ett fint minne, de gamla målarpenslarna kanske du får nytta av en vacker dag och mormors gamla prydnadsfågel kan du väl inte slänga? Du går in i förrådet med intentionen att hårdrensa – och kommer ut med en trasig spännrem och en ensam högersko. Varför är det så himla svårt att slänga saker?

– Saker är bra för oss. De har genom evolutionen hjälpt oss att överleva på olika sätt. Vi har en medfödd benägenhet att samla på saker och behålla dem, säger Volen Ivanov, legitimerad psykolog och forskare inom samlarsyndrom.

Att ta ett beslut om att slänga något kan i viss mån alltså vara att gå emot vår natur, beslutet är sällan något som går per automatik. Och det finns ytterligare anledningar till att vi kan ha svårt att rensa, utöver ”jag kanske behöver den i framtiden”-tänket.

– Vi kan bland annat besjäla saker och ting. Saker kan få nästan mänskliga egenskaper, att de blir mer som ett husdjur eller en släktning än en enkel sak. Vi kan också få en känslomässig anknytning till saker och börja förknippa dem med vår identitet och historia, så att slänga en sak blir som att kasta bort en del av sig själv.

5 vanor som kanske egentligen beror på adhd

Ångest, oro eller sorg kan göra att vi undviker att ta beslut kring att göra oss av med saker – och när vi skjutit upp det under en längre tid står vi plötsligt framför ett oöverstigligt berg. När saker läggs på hög, köps på impuls och hemmet blivit belamrat har hobbysamlandet blivit ett större problem.

– Samlandet blir problematiskt när man inte kan använda sitt hem på ett bra, funktionellt sätt. Det kan handla om att man inte har plats för saker man behöver, att saker hindrar en från att göra vardagliga sysslor eller att man inte vill bjuda hem folk för att det är stökigt. Det är det som vi kallar för samlarsyndrom, säger Volen Ivanov.

Alla människor har mer eller mindre av samlarsyndrom, menar han.

– Det finns olika nivåer av det. Det kan vara alltifrån att du ibland tycker det är svårt att slänga saker, men du gör det ändå när du har funderat över det i fem minuter, till att du fyller ditt hem upp till taket.

Hans tips för att komma i gång med rensandet är att börja i ett avgränsat rum och börja smått. Välj en tid på dygnet då du är hyfsat pigg och försök komma i gång med en regelbunden gallring då.

– Fundera över i vilken del av hemmet du skulle må bäst av att få ordning på och börja där. Planera sedan hur du ska använda den ordnade ytan eller det städade rummet, så ökar sannolikheten för att du vidmakthåller dina framsteg.

Experten: Ljus, färg och yta – så påverkas vi

Vad får oss att må bra i hemmet, utöver att byta oreda mot reda? Vi frågade Thorbjörn Laike, professor i miljöpsykologi.

Det allra viktigaste, menar han, är att hemmet fungerar som ett säkert ställe där vi känner oss trygga.

– Hemmet ska ge skydd mot väder, vind och eländet utanför. Det ska vara en trygg hamn och ett ställe för återhämtning och vila.

Ytan är en viktig faktor för hur vi mår där hemma, menar Thorbjörn Laike. Det ska helst finnas utrymme för såväl sociala ytor som privata delar, dit vi kan dra oss tillbaka när vi behöver. Ljusinsläppet ska vara bra men inte störande.

– Fundera på om du verkligen behöver gardiner som delvis täcker fönstret. Det gör att du kanske förlorar 25 procent av din tillgång till dagsljus, säger han.

Lev det liv DU vill – 10 frågor som gör dig lyckligare

I sovrummet kan det vara bra att ha fönster i österläge, så att det är ljust på morgonen och mörkare på kvällen.

– Sovrummet ska hållas lugnt och dämpat. Sovrummet är viktigt, för har vi en god sömn så kan vi slippa många andra hälsoproblem, säger han.

Studier visar att hjärnans elektriska aktiveringsgrad ökar av en hög komplexitet i sovrumsmiljön. Därför bör ett sådant rum hållas lugnt i färg och form.

– Färger mot det kallare hållet, alltså blått och grönt, har en lugnande effekt, medan färger mot det varmare hållet, rött eller gult, är aktiverande.

I matsal och kök kan röda färger däremot vara direkt lämpligt – där vill vi vara alerta stimulera våra middagsgäster till samtal.

– Vilka färgval vi gör beror mycket på vilka vi är som individer och vilka behov vi har. En del vill ha mer stimulans medan andra behöver minimera sinnesintrycken. Går det till sin ytterlighet åt andra hållet dock, att färger och belysning är standardiserade och lika överallt, så blir det ganska tråkigt och då blir vi trötta. Kontorsmiljöer är ofta ett exempel på detta.

Thorbjörn Laike nämner naturen som det perfekta exemplet på balans mellan komplexitet och renhet. Den har en stor variation i form, textur och nyanser av grönt, samtidigt som den hänger ihop väldigt fint.

– Vi behöver ett visst mått av stimulans och variationsrikedom, men balansen är viktig. När det blir en salig blandning av färg, form och textur kan det uppfattas som stökigt, och när det går för långt blir vi stressade.

Foto: Privat, Mikael Risedal